(A) Så länge jag teg
        förtvinade mina ben
    och jag stönade dagen lång.
(B) Dag och natt var din hand
        tung över mig,
    min kraft rann bort
        som i sommarens torka.[a] Sela

(C) Då erkände jag min synd för dig
        och dolde inte min skuld.
    Jag sade: "Jag vill bekänna
        mina brott för Herren" –
    då förlät du mig min syndaskuld.
        Sela

Read full chapter

Footnotes

  1. 32:4 min kraft rann bort som i   Annan översättning: "jag blev som en åker i".